spread the love.

en bekant till mig frågade hur jag kände en kompis till honom. jag förklarade att jag egentligen inte kände honom så bra och bara hade träffat honom ett fåtal gånger genom en kompis till mig. han blev jätteförvånad och sa att han hade trott att vi var något i stil med barndomsvänner. det gjorde istället mig jätteförvånad och jag frågade hur det kom sig att han trodde det. han menade på att det helt enkelt verkade som så de gånger han hade sett oss träffas. att vi alltid verkade vara så glada att se varandra och att vi kramade om varandra så hjärtligt osv. då kom vi in på det där med kramar. jag är tjejen som ofta kramar folk när jag träffar dem, och i många fall kramar jag folk jag bara har träffat en gång tidigare. men det där är lite svårt, för en del kanske inte vill bli kramade eller så tycker de att man är konstig när man kramas. för det finns ju personer som faktiskt tycker att kramas, det gör man bara om man känner varandra bra. därför kan det där vara lite svårt ibland, men då brukar jag tänka att alla mår vi trots alla bra av en kram lite nu och då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0